Pass nummer två är avklarat

Lördag förmiddag och jag har redan klarat av joggingpass nummer två:-) Det blev 4 km, kanske lite kort för en del men långt för mig. Visserligen sa jag att jag skulle ut och springa varje kväll då sambon lägger lilleman, men idag kände jag för att få det avklarat redan på morgonen. Då kan jag istället ta ett pass på dansmattan ikväll.

Dansmattan har blivit lite bortglömd under den senaste veckan då fokus legat på betydligt mer tråkiga saker. Jag har dock inga tankar på att lägga undan den för det är fantastiskt kul att studsa runt lite framför TVn. Den inköptes ju efter det att jag fick mitt graviditetsbesked för att jag skulle få lite extra träning på kvällarna och jag är övertygad om att den kommer att funka perfekt nästa gång jag lyckas bli gravid

Första joggingpasset på 8 månader

Ikväll när jag stod och diskade så bestämde jag mig plötsligt för att "ikväll ska jag ut på ett joggingpass medan sambon lägger lilleman". Jag vet inte var den tanken kom ifrån för jag har inte varit ute på något löppass sen i somras. Då kom jag igång ganska så bra när jag skulle komma i form efter förlossningen, men sen fick jag ont i ena knät. Vet inte riktigt varför, men det var medan jag fortfarande heltidsammade och under den tiden hade jag väldigt ont i mina leder. Tydligen är det inte helt ovanligt att man får det i samband med amning.

Hur som helst så sa jag godnatt till lilleman och lämnade lägenheten. Det blev en runda på fyra kilometer. Inte så imponerande men jag blev jättetrött. Såg ut som en tomat i ansiktet när jag kom hem:-)

Fasen va skönt att krypa upp i soffan efter detta! Nu gäller det bara att jag är tillräckligt viljestark så att det blir ett nytt pass på lördag.

Barnmat på burk

Lilleman är visserligen van vid att äta hemlagad mat, men det händer titt som tätt att en burk slinker ner. Vanligtvis av rent praktiska skäl när man är på språng eller har väldigt bråttom.

Anledningen till att vi valde att huvudsakligen laga egen mat till honom har nog sin grund i att jag redan innan jag blev med barn sa att jag aldrig skulle kunna föda upp någon på barnmatsburkar eftersom de luktar så illa. När vi sen fick ett barn så körde vi på den linjen av bara farten. Fast i takt med att tiden gick så introducerades burkar allt mer för det är bara att erkänna, det är jättepraktiskt i bland.

Nu må jag vara aningen kräsen vad gäller mat, men varje gång jag öppnar en burk slås jag av hur oaptitlig maten ser ut. Vad gäller lukt har jag numer lärt mig vilken typ av mat man ska köpa för att slippa stanken men vad ska jag göra med utseendet på maten!?!?!? Gäller inte devisen att man äter med ögat även för små barn?

Nästan negativt graviditetstest

Det här trodde jag aldrig att jag skulle säga, men äntligen är graviditetstestet nästan negativt. Efter att ha läst diverse skräckhistorier på nätet om folk som fortsatt att testa positivt i upp till nio veckor efter missfallet så känns det väldigt bra att hormonnivån sjunkit så fort för mig. Även om det på ett sätt känns som en evighet så är det faktiskt bara en vecka sedan allt satte igång förra veckan.

Nu återstår bara väntan på att ägglossningen ska komma. Min Clearblue fertilitetsmonitor är i alla fall nollställd och den nya förpackningen med teststickor jag beställde förra veckan kom i fredags så nu är jag redo för att åter vänta på att den ska indikera hög. Egentligen står det att man bör vänta i minst två menscykler efter graviditet (både avslutad och fullgången) men jag tänker försöka ändå. Funkar det så funkar det:-)

Tävlingstips - paket från Bambino

jag är med och tävlar om ett "nöjd-paket" som består av lära-äta-själv bestick, en haklapp och en tallrik i samabete med www.emmzien.blogg.se och bambino.

Äntligen en ny vecka

Idag känns det helt underbart att det är måndag för det innebär att det är en helt ny vecka. En ny vecka gör det på något vis lite lättare att lägga förra veckan bakom mig. Inte för att jag vet vad jag ska göra den här veckan men en sak är då säker, jag ska inte:

• Tvingas sitta och le på babyrytmik timmarna efter att jag insett att jag håller på att få ett missfall.
• Sitta i gynakutens väntrum, vare sig kvällstid eller dagtid.
• Knappt våga lämna lägenheten av rädsla för att blöda igenom allt jag har på mig.
• Googla timme ut och timme in på all info man kan hitta om missfall.

Istället ska jag:

• Tillsammans med lilleman njuta av att våren förhoppningsvis kommit på allvar.
• Med glädje läsa alla böcker lilleman kommer med, även om jag redan läst dem tio gånger den dagen.
• Vårrensa garderoben för att göra plats för lite nya jobbkläder jag tänkte unna mig nu innan det är dags att ge mig ut i arbetslivet igen.
• Njuta av ett glas riktigt gott rödvin i soffan framför TVn efter det att lilleman somnat ikväll.

Tävlingstips - Presentkort Frank Dandy

Gör som jag och tävla om presentkort på Frank Dandy hos myshowroom.
Då det finns 10 presentkort att tävla om finns det goda chanser att vinna. Jag håller tummarna för egen del:-)

Bra besked från gyn

I morse var jag in på gyn för att ta ett blodprov så att de kunde mäta min HCG-halt. Anledningen till detta var att läkaren jag träffade i förrgår ville utesluta att jag drabbats av ett utomkvedshavandeskap. Jag fick lämna ett prov även då och detta skulle då jämföras med dagens prov. Om halterna av HCG inte gått ned hade jag blivit tvungen till ytterligare undersökningar:-(

Men när jag var ned på stan på eftermiddagen och stod i kö för att betala lillemans första skor ringde de från kliniken och meddelade att provet såg jättebra ut. Halterna hade gått ned rejält och det enda jag behöver göra nu är att komma tillbaka på efterkontrollen där de ska se så att allt har kommit ut.

Även om jag fortfarande är ledsen och besviken över det som inte blev så blev jag ändå glad över detta besked. Jag resonerar som så att ju fortare halterna sjunker, desto fortare hoppas jag att min ägglossning kommer igång. Under mitt maniska missfalls-googlande de senaste dagarna har jag läst om väldigt många som lyckats redan på första försöket efter ett missfall, dvs de har inte ens fått mens däremellan. Tänk om jag kunde också kunde ha sån tur. Nu håller vi tummarna för det:-)

Dags att damma av gamla framtidsplaner

Då allt inte kändes helt OK med den här graviditeten har jag tagit beskedet om missfallet bra även om jag självfallet är väldigt ledsen och besviken över att jag inte kommer att få hålla en nyfödd guldklimp i början av november. Det är bara att erkänna att jag nästan i samma sekund som jag fick veta att jag var gravid började planera framtiden, dels själva graviditeten och dels för att vara tvåbarnsmamma.

Nu har jag plötsligt kastats tillbaka till något som känns som en helt annan framtid, även om det var den som gällde fram tills för 5 veckor sedan. Det känns så bittert att jag inte längre har behov av alla saker som jag redan tänkt ut gällande exempelvis dubbelvagn, dagis för lilleman, mammakläder under sommaren. Nu får vi ta ett hopp tillbaka i tiden och fortsätta den planering vi hade innan testet visade positivt. Skit också!!!

En dag på akuten

Eftersom jag haft tur och tidigare aldrig råkat ut för missfall ringde jag sjukvårdsupplysningen i onsdagskväll bara för att fråga lite om det är något särskilt man bör göra efter ett missfall. Då hon fick höra att jag haft rikliga blödningar sedan i morse blev jag beordrad att omgående bege mig till gynakuten för att undersöka detta. Tydligen har de någon riktlinje som säger att får man en riklig blödning bör man inom tolv timmar söka vård.

Trots att jag misstänkte att jag skulle bli fast akuten så åkte jag ändå dit. Det var med en vemodig känsla jag gick in i sovrummet och tittade på en så sött sovande Lilleman innan jag sa hej då till sambon. På gynakuten fick jag sitta i kö i 40 minuter innan jag ens fick anmäla mig. Sen satt jag i ytterligare två timmar i ett fullsatt väntrum innan kvällens läkare kom in i väntrummet och informerade om att hon hade två akuta fall och två vårdavdelningar att ta hand om innan hon skulle hinna börja beta av oss som satt och väntade. Hon var helt ärlig och sa att hon till slut skulle hinna med alla men att det skulle nog dröja en bra bit in på natten innan det hände. Då gav jag upp och åkte hem igen. Hade ingen lust att tillbringa natten i ett överfullt väntrum på sjukhuset.

Efter en natt med fortsatta blödningar och "mensvärk" åkte jag tillbaka till gynakuten. Jag kom dit precis när de öppnat så jag var först i väntrummet, men av någon mystisk anledning så öppnar de akuten en timme innan läkarna brukar komma dit. Känns ju konstigt, eller...

Efter två och en halv timme i väntrummet var det äntligen min tur. Det blev som väntat undersökning och ultraljud. Som jag redan visste så fanns det inget levande foster i livmodern. Dock så kunde de inte se några fosterrester heller. Det vara bara en liten tjockare slemhinna. Under ultraljudet undersökte de även mina äggstockar och äggledare men såg inget särskilt.

Jag fick en tid för återbesök om två veckor då de ska göra ett nytt ultraljud för att se så att allt kommit ut och att det ser fint ut. Dock så bestämde läkaren sig i sista sekunden att jag även skulle lämna ett blodprov för HCG-mätning innan jag gick samt att jag ska komma tillbaka om två dagar och lämna ett nytt. Anledningen till detta verkade vara just det att de inte såg några rester av en graviditet. Just då så tänkte jag inte så mycket på det men nu efter att ha googlat lite så känns det lite läskigt eftersom det verkar som om de ofta vill ta HCG-prover när de misstänker diverse otrevligheter. Jag har nu gett mig själv google-förbud fram tills dess att jag får besked. Blir det dåliga nyheter så får jag hantera det då, inte göra en massa självdiagnoser mha skräckberättelser på familjeliv.